MODE BAKOM GALLER

fängelseklar2

Kläder är ett viktigt uttrycksmedel för vår personliga identitet. Men bakom lås och bom kläs den egna stilen av. För kvinnor på Sveriges anstalter var feminina kläder länge bortprioriterade, nu finns däremot en hel kvinnokollektion.

Text: Hanna Klumbies & Rebecka Svensson
Illustration: Lisa Grettve

 

Klockan är 10:13. Betty och Angelica har varit igång med sina dagliga sysslor i drygt en timme, Betty i monteringen och Angelica i köket. Innan dess har de redan hunnit med medicinering, tio-över-åtta-ciggen och morgonmötet.
– Sen springer alla runt som yra höns och försöker göra sig i ordning. En del sitter och målar sig i flera timmar och andra sätter igång med det jobb de har, säger Betty.
Vi sitter i besökslägenheten på Sagsjöns kvinnoanstalt. Angelica i grå bomullströja med KVV (Kriminalvårdsverket) i mossgrönt över bröstet, Betty i mörkblå collegetröja och lila jazzbyxor.
– Utanför tycker jag om att ha en mer ”funky” stil, jag brukar gå i jeans och luvtröja, lite mer sportig, säger Angelica som sedan i somras avtjänar sitt fängelsestraff för rån.
Betty har ”suttit” väldigt mycket sedan 1991, då män som kvinnor bar blåställ.
– Det var katastrof första gången, alla gick i likadana overaller, man kände sig väldigt utanför samhället. Men det har blivit en väldig förändring, nu har vi ju schyssta byxor och luvtröjor. Som myskläder som man går i hemma, säger hon.

SEDAN NÅGRA ÅR tillbaka har det pågått ett samarbete med Beckmans designhögskola i Stockholm som har tagit fram en kollektion för kvinnliga interner i Sverige. Något som länge varit efterfrågat bland de intagna och som ska bidra till bättre självkänsla. Fredrik arbetar med klädförrådet på Sagsjön och en gång i veckan är det klädutdelning.
– Den dagen är det fullt fokus. Varje gång det kommer in något nytt så blir det väldigt positiva reaktioner. Det är småkornen som förgyller vardagen här inne, säger han.
Fredrik berättar att man tidigare inte har prioriterat den kvinnliga identiteten i kläderna eftersom det finns så få kvinnliga interner.
– Över tid har det förändrats och det är fortfarande i ropet att förändra och få till den kvinnliga sidan betydligt bättre.

Kläder, stil och smink
är en del av problemet.


FÖR ANGELICA ÄR fortfarande avsaknaden av hennes egna kläder stor, speciellt hennes mössa och jacka. För Betty som tillbringat mer tid på olika anstalter är det viktigaste att hon får använda sin kajalpenna. Men hon minns hur hon till en början kände sig avskalad och stretade emot.
– Jag har inte sådan panik över det längre, men det kan bero på att jag har suttit länge. Jag ser ju vissa, det är som en riktig show, när de donar och fixar. Det är också ett sätt att leva här inne.
Fredrik är medveten om att det kan vara väldigt tufft till en början och att det är en del av straffet som är påfrestande. Däremot menar han att det också finns positiva aspekter med att inte ha sina egna kläder.
– Kläder, stil och smink är en del av problemet. Många kvinnor som kommer hit är trasiga och deras kläder blir en del av det, säger han.
Han menar också att man genom kläder blir bemött och uppfattad på ett visst sätt och att det många gånger är en fördel att klä av sig sin privata ”uniform”.
– För de som till exempel har blivit sexuellt utnyttjade sitter till viss del den sexuella identiteten i kläderna. Då klär de sig för vinning och skadar sig själva, när de kommer hit kan de hänga av sig alla fjädrar och alla blir jämställda.

FÖR BETTY OCH ANGELICA är det idag en vanlig arbetsdag och valet har fallit på bekväma mjukiskläder. Annars tycker de om att piffa till sig lite extra vid besök och olika högtider.
– Det är ju vardagar och helger här inne också, säger Betty.
Även om det finns större valmöjligheter av kläder och smink idag än för några år sedan så är parfym något som de båda saknar.
– Det är lite tragiskt att vi inte får lov att ha det. Det kanske inte skulle vara bra om alla går runt och stinker, men lite hade man velat ha. Nu försöker man hitta alla möjliga sätt, sköljmedel och sånt, säger Betty och skrattar.

Angelica och Betty heter egentligen något annat. Fredrik har valt att utelämna sitt efternamn.

Comments are closed